SandraCamilla.

Ibland går tiden fort, som under de senaste timmarna - på väg ut från jobbet trodde jag bergsäkert att det var tisdag, tji fick jag, det är ju onsdag. På bussen på väg hem trodde jag det var torsdag och tänkte: Shit, jag måste köpa tv-tidning! Men nej, tji fick jag igen, det är ju faktiskt fortfarande onsdag idag.

Om vi backar tillbaka lite i tiden, före bussen men efter jobbet så försvann jag in på Pocketshop en snabbis, där min idé på pappas födelsedagspresent började gå i stöpet. Och med bara några dagar kvar till hans födelsedag så börjar jag få lite panik på vad jag ska köpa. Ytterligare ett exempel på att tiden går allt för fort alltså, förut fanns ju "all tid i världen" - men som vanligt krymper den fort ner till ingenting när det är något man måste få gjort, något viktigt men krångligt.

Sen har vi då när tiden går så extremt lå-å-å-å-å-ångsamt. Efter Pocketshop försvann jag in på H&M där jag föll för en vårjacka, som fick följa med hem. Men egentligen känns köpet så onödigt, för att det just nu råder evig vinter. När blir det vår egentligen? Då man kan gå i vårjacka och tunna tygskor, äta glass i solen, sitta på uteserveringarna, damma av solglasögonen? Då braskaminen, varm choklad och lukten från blöta vinterkläder är ett minne blott?

Det här med tid är lustigt.